Sista passet innan tjejmilen

Man vill ju gärna springa ute så länge det går men det är just där det klämmer.... Regnet står som spön i backen helt oberäknligt. Helt plötsligt öppnar himlen sig och då vill ja ginte vara längst bort. Jag har inget emot att springa när det regnar lite men det är just det som det inte har gjort i de skurarna som jag pratar om. Så det blev alltså löpbandet. Nu när amn sprungit ute under en lång tid och i väldigt vackra miljöer som ni kan se här på bloggen så känns löpbandet inte så roligt... Jag kan i dagsläget inteförstå hur jag kunde stå där hela vintern men jag vänjer mig väl så det hela slutade med att jag sprang 7km i ganska genomsnitts tempo, 9,9km/h.
Nu höll jag nästan på att glömma att jag även träande ett pass core på morgonen. Ett jätte bra pass. Jag hoppas att Sats fortsätter köra core hela hösten och vintern istället för Bodebalans, jag förstod mig liksom inte på det ordentligt och det är ju som man vet viktigt med styrka. Jag har som mål att efter tjejmilen lägga in lite mer styrketräning så på måndag gäller det.
Nu ska jag nog vila fram till lördag så får vi se hur det går då. Jag hoppas på snabbare tid än 61 minuter men det är inte säkert men det känns även som det kan bli typ under timmen om jag har en bra dag. Så det blir som det blir, jag ska göra vad jag kapacitet för på lördag iallafall :-)


Intervaller

Idag var det intervaller som stod på schemat. 10 minuters uppvärmning och sedan tempoökning i 4 minuter och långsammare jogg i 2 minuter. Dessa intervaller gjordes 4 ggr sedan avslutade jag med 3 min, 2 min och 1 min tempoökning med 90 sekunders vila mellan. Allt kändes ganska bra dock så var jag väldigt trött efter så nedjoggningen bestod mer av nergång :-)
Kolla precis hur vädret skall bli nästa lördag när tjejmilen går av stapeln iStockholm. 18grader och solsken :-S. Det är ju lite varmt nu när man precis har lagt sig av med att springa i värme. Dock hinner det ju ändra sig många gånger innan dess. 18 grader och sol är ju trevligt för arrangemanget som sådant men inte är det något optimalt löparväder.
Planerar att springa milen på söndag men innan dess så väntar två kvällar med rikligt med vin så vi får väl se.....
Vin är ju också trevligt det är ju inte bara löpning som är livet :-)

Snabb :-)

Träningvärken som jag trodde skulle komma idag med besked har uteblivit! Jag kan inte fatta hur detta kan ske eftersom jag tränade mina armar så de bara skakade igår. Man kanske får vänta tills imorgon..
Idag hade vi som mål att springa milen. Jag har ju känt att milen har varit väldigt jobbig de sista gångerna som jag sprungit den. Jag har ju väntat på att det skulle lätta. Jag vet att jag sprungit milen så pass många gånger så det inte ska vara några problem men den har varit tung sista tiden och den har gått lite långsmmare än vad jag önskar. Idag skulle alltså min löparkompis och jag ge oss på milen. Dessvärre så blir hon sjuk i sista sekunden. Men jag hade ju bestämt mig för att ge milen en chans så det var bara att ge sig ut. Jag har även tänkt att jag skulle ge mig ut på en runda själv också p.g.a att hon är ju lite snabbare än mig och jag får alltid ligga i för att hinna med henne och ibland så kan man känna sig så trött och långsam och det är inte bra för självförtroendet. Det går ju liksom långsammare om man hela tiden har negativa tankar om sin löpning som snurrar i huvud. Trots allt så gillar jag verkligen att springa med henne!!!! Men jag har som sagt tänkt att jag kanske ska springa själv en gång och bara köra mitt tempo från början till slut.
Jag kände ganska snabbt att det kändes bra idag, ingen svacka vid 3km som är så vanligt, min nästa svacka brukar vara vid 6km och efter 6km så brukar jag vara tvungen att släppa min löparkompis men även vid 6km kändes det jätte bra och jag tjuvtittade lite på klockan och noterade att om jag kunde hålla idet här så var jag på väg mot en bra tid. Allt kändes såååå bra. Jag började med mitt Göteborgsvarvmantra "jag är snabb och det går så lätt" och det var precis det som hände.  Idag sprang jag 9.7km med ett medeltempo av 5,54km/h så snabb har jag inte varit på över ett år :-)
Nu är tanken att springa milen på söndag igen och det får bli sista gången innan tjejmilen.
Jag har trott att jag innan tjejmilen skulle klara av att springa milen under timmen men började tvivla nu på slutet. Men nu gjorde jag det. :-)

Styrka

Jag kan nog invänta träningsvärk i morgon också... Det har varit två dagar som man tydligt har känt att man gjorde löpskolningen härom dagen. Jag vill verligen springa milen i morgon så det var inte att tänka på att göra något som belastade benen alls idag. Jag brukar vara väldigt omotiverad att träna styrka men börjar känna mer och mer att jag nog måste det för att inte dra på mig några fler överbelastningsskador. Sen skulle väl jag precis som många andra tjejer inte ha något emot att lätta några kilon. De som vet säger ju att det är väldigt bra med styrketräning om man vill gå ner några kilon. Det är dock inte det som är det viktiga utan att man känner sig glad av träningen och att jag känner att jag orkar mer.Idag stod det armar, axlar på schemat och lite bålstyrka. Oj vad mina stackars svaga armar fick ta i. Jag misstänker att jag kommer ha grym träningsvärk i morgon. Eftersom jag aldrig brukar träna styrka så är jag väldigt svag men det måste bli ändring på det!
Tanken med löpningen den här veckan är två pass på milen typ mån och söndag och sen ingen mer gång innan tjejmilen. Ett intervallpass. Jag skulle vilja köra 4minuter ökning och 2 minuter vila. Ja vi får se vad vi hinner och hur veckan ser ut men jag tror att vi kommer köra såhär kanske ett vanligt 7-8km också men jag jobbar en del den här veckan så vi får se helt enkelt.
Även om det känns grymt jobbigt så känns det bra att köra lite styrka, vi får se vad jag säger i morgon ang styrka.... :-)

Löpskolning OCH backintervaller

Och nu inväntar vi träningsvärken :-). Idag var vi tre som sprang.Först så sprang vi en liten kort runda på ca 3km i lugnt tempo som uppvärmning. Vi hade sett ut en backe som vi kunde köra lite backintervaller i. Den är inte så jätte brant men ingen av oss hade kört backintervaller tidigare så det kändes som en bra början. Vi körde 30 sek i höjd hastighet, svårt att säja om det var max men det kanske det var, och sen så gick vi ner. Detta körde vi 5 ggr. Efter det så brände det gött i låren och man kände sig riktigt trött. Ifrån backintervalls backen så är det ca 1km hem till mig så efter den så lunkade vi hemåt i ett tempo som gjorde att pulsen lugnade sig.
Sen var det dags för löpskolning. Jag har kört löpskolning tidigare men de andra två hade inte det. Så jag fick agera lite PT mellan andetagen :-) När detta var över så var vi grymt trötta allihop och längtade efter en dusch och fredagsmyset.
Givetvis skulle det regna just den timmen som vi gjorde vår träning men det var mest skönt :-)
Idag var jag inte så jätte pep innan vi kom iväg men när väl skorna var på och de andra tjejerna var här så kom löplusten krypandes och när passet var över så kändes det givetvis jätte bra!
Nästa gång blir nog på söndag om inte träningsvärken är för stor.
Idag agerade MissEveline  fotograf så hon cyklade efter oss och hejjade på oss.


Höst premiär för löpbandet

Idag har vädret varit högst osympatiskt. Himlen har öppnat sig med jämna mellanrum och då menar jag öppnat sig! Så när det var dags för träning så hade vi bestämt oss för att springa ute vilket känna mest självklart så här års men när vi skulle ge oss iväg så började det regna och då vågade vi inte riktigt starta milen utan drog upp till sats för en höst premiär på löpbandet, en mil skulle avverkas. Första 5 km kändes bra och jag kunde ligga i en medel hastighet på 10.5km/h och det kändes bra men sen så kom en sväcka och det var mest vilja som tog mig de sista 5 km. Där fick jag gå ner på en medelhastiget på 9,5km/h. Jag var tvungen att bryta ner passet i kortare bitar som jag bestämde mig för att klara av typ två minuter till och när man klarat dessa så satsar men på två till typ. Milen tog 62 minuter. Jag skulle ju gärna vilja springa milen under 61 minuter i Stockholm men jag känner även att jag springer för att det ger mig en jävla kick , jag blir GLAD och det är det som är det viktiga. Milen känns skit jobbig nu men jag hinner med att springa den åtminstone en gång till innan Stockholm.

Ibland så känns det sååå bra

Idag så kändes det så bra. Vi körde ett kort pass intervaller. Vi hade ca 35 minuter på oss. Eftersom det var ont om tid så blev uppvärmningen 10 minuter och sen körde vi intervaller. 3 minuter fartökning och 1,5 minut löpning i lugnare tempo. Vi hann köra 5 intervaller, jag hade orkat fler men gymmet stängde och vi var ju tvugna att dels köra en nedlöpning och stretcha lite. nu är frågan ang mina framtida intervaller om jag ska försöka göra fler eller om jag ska öka takten. Jag måste rådfråga på gymmet vad som är bäst. Eftersom jag trots allt mest springer längre pass kan jag tänka att det är fler repitioner som är bäst för mig men jag får fråga så får vi se vad de säger.

Jag känner att jag måste få till lite fler långa pass för det har ju varit tydligt när jag sprungit längre att det är typ efter 40 minuter som jag börjar bli trött. Motion är ju verkligen en färsk vara så jag måste få till lite fler distanspass.

Idag när jag kom hem så var känslan helt annorlunda mot sist när jag sprang i dag var jag oövervinnerlig och det kändes jätte bra. Jag blir glad av löpning

Nu börjar en annan känsla i hälen, det onda känns annorlunda och jag ska nog ta och ringa doktorn i morgon.
Å ena sidan så är det ganska tråkigt att springa på ett löpband (Regnet stod som spön i backen hela dagen idag så löpnig ute var liksom inte att tänka på) men samtidigt så kan jag känna att det är ganska roligt min bästa löparkompis och jag springer inte riktigt lika fort, hon är lite snabbare, och då kan jag ibland bli lite negativ och känna fyfan vad jag är långsam o.s.v men här kan vi stå jämnsides och bara peppa varandra oavsett vad vi har för hastigthet på våra band. Jag inpireras även av miljön i gymmet, av alla människor som är där.
Vi kom överens om att vi skulle försöka köra en månadstest och kolla varje månad hur lång vi kan komma på en timme. Förhoppningen är att vi kommer lite längre framåt vårkanten än vi gör nu men som sagt jag har lite svårt med farten.

Nästa pass måste bli ett distans pass:-)


Tungt pass

Usch nu är jag inne i en riktigt svacka. Det går jätte trögt på på distansfronten och fart fronten. Jag kommer ihåg att det var precis samma sak förra året när vi kom hem ifrån semestern. När man tittar tillbaka i träningsdagbok så ser jag att jag precis då som nu hade jag svårt komma under 6 min/km och var jätte trött redan vid 5-6 km men att jag fortsatte träna och att det lättade om ca 2 veckor. Jag vet inte om jag inbillar mig men vi har ju faktiskt tunnare luft här uppe. Jag vet inte hur mycket 500 m.ö.h gör men jag kan iallafall konstatera att när jag kommer hem efter två månaders semester så är jag långsammare och tröttare än tidigare.
Idag sprang jag själv i ett tio gradigt Sälen 6.8km  med en medeltid på 6.06 vilket blir 41.28 totalt. Samma sträcka sprang jag med en medeltid av 5.50 i Göteborg för drygt en vecka sedan och det kändes jätte bra och jag tänkte snart kan jag ge mig på 8 km och köra det till jag klarar det på 5.50 men nu känns det bara tungt! Dessutom så känns det inte bra i hälen så i morgon så får jag väl ha mina gymnastikskor på mig hela dagen. Mickis och jag planerar att springa i morgon. Jag tycker det känns lite jobbigt med hälen för nu ska jag jobba fre-lördag, vilket kommer innebära många långa steg och jag vet inte vad jag ska ha för skor. Turkosblå gymnastikskor är ju inte direkt diskreta mot de för övrigt svart serveringskläderna.
Vi har iallafall slagit långloppet ur tankarna och fokuserar på tjejmilen. Jag var så förnuftig för en gång skull och tänkte att det kan faktiskt bli så att jag överanstänger min häl så pass att jag inte kan springa på hela vintern och kanske gör så att jag inte kan springa Göteborgsvarvet för att jag fick ett halvdumt infall att springa ett längre lopp som jag inte ens hinner träna ordentligt till. Bra och förnuftigt beslut av mig! :-)

Hemma igen

Idag skulle Mickis (plus en gästartist )och jag utmana milen trots att jag har ett skoskav. Jag trodde nog att det var ganska läkt men blåstrade om det lite extra med compeed. (den som kom på compeed borde för övrigt ha nobelpriset). Det var gansks länge sedan jag sprang milen närmare bestämt den 22 juli men jag ville känna efter var jag ligger idag. Förra gången jag sprang den så sprang jag den på 62  minuter.
På kvällen när vi skulle ge oss av så hade det precis regnat lite. Alltså perfekt löparväder. Det är lite svårt att veta vad man ska ha på sig  när det helt plötsligt är 13 grader och sist jag sprang var det 26. Jag kände mig jätte peppad, tyckte det skulle bli så kul att ha någon att springa med igen. Jag hoppades att jag skulle klara springa milen på 60 minuter och tänkte att det är farten som är mitt problem men nu vet jag inte.. Första 5km kändes jättebra och jag hade ett genomsnitts tempo 5.50 men sen så började det kännas tungt och dessutom så var både "gästartisten" och Micksi oförskämt pigga och kände att de tydligen kunde fortsätta hålla samma tempo men det kände inte jag så jag var tvungen att släppa dem.. Fy vad tungt det var på slutet. Jag var tvungen att gå några meter vid 9km. När jag kom hem så kände jag mig inte lika uppåt. Nu känns det som om jag måste utmana milen mer. Funderar på att ta en runda redan i morgon på typ7-8 km och försöka hålla 5.50 eller kanske 5.55 tempo vi får se. Jag skulle ju gärma vilja klara 60 minuter på tjejmilen (för då blir man seedad till nästa år och det är jag ju faktiskt i år!) . Jag hoppas fortfarande att jag har chans att klara det men nu har det dykt upp ett annat lopp som vi ev vill springa och bestämmer vi oss för att göra det så måste jag totalt lämna farttankarna och lägga fokus på distans för det är en halvmara. Just nu känns en halvmara jättelångt men jag gjorde Göteborgsvarvet i maj så min förhoppning är att distansen finns där om jag bara försöker träna den men jag vet inte..... Tänk om jag får ont i min häl igen, det vill jag inte. Jag hade ju bestämt mig för att inte springa längre distanser utan max milen men det är ju så kul med lopp. Beslutet måste tas i morgon så jag får väl tänka över det hela noga.
Dagens pass kan väl summeras så att skönt att ha gjort milen men jag trodde inte att jag skulle uppleva den så jobbig som jag gjorde.
På´t igen skam den som ger sig. Det som inte dödar härdar...

Skoskav

:-(

Norrköping

Nu är vi på middagar i Norrkköping, min gamla hemstad, så jag passade på att försöka hitta tillbaka till en gammal runda som jag sprang mycket när jag bodde i Norrköping. Runt strömmen som vi brukar kalla det när man bodde där. Rundan som jag provade mig på var ca 8-9km. Men jag trodde mitt skoskav skulle klara en runda. Skoskavet klarad ca 5km sen kände jag att nu känns det inte bra. Så då gick jag en kilometer eller två. Jag stängde av klockan så jag har inte koll på tiderna. Sen lunkade jag sista kilometern.  När jag kom hem så visade det sig att hela blåsan liksom satt fast i strumpan så när jag tog av mig strumpan så satt blåsan kvar i strumpan och den förredetta blåsan var ett öppet sår......Så det blir nog vila ett par dagar så detta verkligen läker ut.Rundan förövrigt kändes ganska tung men det kan ju bero på att man druckit en hel del vin i två dagar och det gynnar väl inte löpninen riktigt men kul var det, vindrickandet alltså...Nästa runda blir förhoppningsvis med en av mina en av löparkompisar Mickis och det ser jag verkligen fram emot!

Bilder från göteborg


Fotogrefering av min dotter Misseveline

Nytt försök vid Skatås 8km

Idag fick jag sällskap med snabbast Josefine som har sprungit i Skatås många gånger! Vilken anläggning som finns där. Hur trevlig som helst. Mycket folk i rörelse och det inspirerar mig till tusen. Vacker natur och många olika långa spår. Oj tänk om vi hade en sådan i Sälen! Men vi har mycket annat runt husknuten och vi har ett jätte bra Sats men det är ju så att man lätt blir hemma blind. Jag vet ju att jag även hemma springer i en underbar miljö som många betalar dyra pengar för att få besöka på sin semester. Många gånger så stannar jag upp i min vardag och tänker att jag har en under bar miljö runt mig men samtidigt så blir man hemma blind och man uppskattar nya miljöer otroligt även om jag oftast är snabbast (eller minst långsam) när jag känner till banan sen tidigare.
Vi sprang mitt på dagen så det ar lite varm. Första 3km gick bra och vi hade ett bra tempo, sen kom en lång ganska brant uppförsbacke som tog musten ur mig lite. Jag fick be Josefine att lugna ner tempot lite vid 5km.
Det var kul att springa med någon, det ar ju ett tag sen men nu ska vi hem till Sälen några dagar så då har jag bestämt löpardate med Mickis som jag brukar springa mycket med när jag är hemma. Mickis är lite snabbare än mig och inspirerar mig alltså att ta i lite extra för att orka springa i hennes tempo. Vi ska vara hemma i 5 dagar så jag hoppas vi ska hinna med 3 löparningar.
Min Garmin har börjat krångla igen. Varningarna hörs inte.Väldigt irriterande, framför allt om man ska springa intervaller! Jag har varit i kontakt med dem och jag ska få skicka in den på lagning men probelmet är ju att jag vill inte vara utan den!!!!

Skatås

Idag var planen 8km i lugnt tempo och bara njuta i Skatås i Göteborg. Jag har hört så mycket talas om detta trevliga ställe att springa på så jag såg verkligen fram emot detta. Jag fick förklarat för mig hur jag skulle hitta 8km spåret som låg lite avsides mot de andra spåren och fick förklarat för mig att på slutet finns det en grym backe. Men jag blev inte rädd för backen för jag vet faktiskt inte när en uppförsbacke vann mot mig sist utan det är bara att sänka farten men springa på.
Det var väldigt skönt  där i skogen ingen tryckande hetta som det faktiskt var på campingen. Mycket folk i rörelse och riktigt trevligt och skönt.  Först tyckte jag att de inte var svårt att hitta utan det var tydligt märkerat men sen så sprang jag ju givetvis fel och kom helt plötsligt ut på 2.5km banan. Jag sprang ifatt en dam och frågade och hon sa att det inte var så långt tillbaka för att komma på 8 igen men jag valde ändå att fortsätta springa. Sen kom nästa otydliga markering och då när jag vände mig om så såg jag att damen hade försvunnit och jag misstänkte att jag sprungit fel igen....fick tag i en kille som inte var så bra på löparvägarna men han pekade och visade var spåren utgick ifrån så jag improviseradae lite och kom ut på 2.5 km rundan igen och tydligen lagom till den beryktade uppförsbacken.... Den var uppför och här hade jag även upptäckt att jag hade skoskav på tre tår på högerfoten så backen vann mot mig:-( och när jag kom fram så stod det 4.68 på min Garmin. Ja summeringen av detta pass var trots allt en skön runda, till skoskvet kom, som inte riktigt slutade som jag hade tänkt mig men jag tyckte det var väldigt fint där uppe i Skatås och meningen var att jag skulle ta lite kort men det blev bortglömt bland skoskav och en massa stigar som jag inte riktigt hittade på så bra som jag önskade men springer gärna där igen.
Min häl känns mycket bättre. Jag tror mina nya löparskor är kanon och nu har jag även köpt en hälkopp som håller ihop min häl i andra skor. Nu väntar Liseberg och då kan man ju undra vad jag ska ha på fötterna. Löparsko på vänstern där jag har ont i hälen och flippflopp på högern där jag just nu har tre blåsor eller......

RSS 2.0