Monicasträning

Idag har vädret varit högst osympatiskt. Himlen har öppnat sig med jämna mellanrum och då menar jag öppnat sig! Så när det var dags för träning så hade vi bestämt oss för att springa ute vilket känna mest självklart så här års men när vi skulle ge oss iväg så började det regna och då vågade vi inte riktigt starta milen utan drog upp till sats för en höst premiär på löpbandet, en mil skulle avverkas. Första 5 km kändes bra och jag kunde ligga i en medel hastighet på 10.5km/h och det kändes bra men sen så kom en sväcka och det var mest vilja som tog mig de sista 5 km. Där fick jag gå ner på en medelhastiget på 9,5km/h. Jag var tvungen att bryta ner passet i kortare bitar som jag bestämde mig för att klara av typ två minuter till och när man klarat dessa så satsar men på två till typ. Milen tog 62 minuter. Jag skulle ju gärna vilja springa milen under 61 minuter i Stockholm men jag känner även att jag springer för att det ger mig en jävla kick , jag blir GLAD och det är det som är det viktiga. Milen känns skit jobbig nu men jag hinner med att springa den åtminstone en gång till innan Stockholm.